13/12 1999

Idag är det exakt 14 år sedan jag för första gången träffade mina föräldrar. För mig är detta en väldigt speciell dag, jag vet inte riktigt varför, men det är det.

Alla kanske inte ser mina föräldrar som mina riktiga föräldrar, men för mig är de liksom det. När folk pratar om mina riktiga föräldrar syftar de på mina biologiska föräldrar, men mina biologiska föräldrar lämnade bort mig. De är inte de som har uppfostrat mig, tagit hand om mig eller älskat mig som en förälder ska göra. Därför skulle jag aldrig kunna kalla dem "mina riktiga föräldrar". 
 
Har ingen aning om varför jag skriver detta, men jag ville bara berätta hur min syn är på det hela om mina föräldrar. För en av de vanligaste frågor jag får när jag möter nya människor är "känner du dina riktiga föräldrar?" och jag vet inte alltid vad jag ska svara på det. Jag blir lite smått irriterad, men de som frågar tänker ju inte riktigt på vad de använder för ord och man vill ju ändå svara trevligt?!

Men idag har jag känt mina föräldrar i hela 14 år och jag älskar dem, även om de kan vara jobbiga ibland ;)

Två dåliga bilder från när jag adopterades
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: